Politik eller forskning
Tänkte ge mig in i debatten kring betyg och fria högskolor som ett litet hopp tillbaka till min tid i barn- och ungdomsnämnden och aktiv i Centerstudenter, eller CHF som det hett då.
Just nu är regeringens förslag om nytt betygsystem ute på remiss och bl a Linköpingsuniversitet (LiU) har yttrat sig. Gott och väl så, självklart ska LiU yttra sig med sin kompetens kring lärarutbildning och pedagogiskforskning.
Betyg är ingen lätt fråga, även om jag tycker att vi ibland är lite för rädda för att tydligt mäta mot mål så ska givetvis inhämtandet av kunskap vara det centrala, men hur vet man om man når målen om man inte utvärderar? Sedan ser jag det som ett pedagogiskt problem (som jag är övertygad om att våra lärare kan hantera) att förmedla till eleverna att människovärdet, utvecklingspotentialen och den tillämpbara kunskapen i sig inte sitter i siffran eller bokstäverna i ett betyg, utan att betygen är ett verktyg för att veta vad man kan bra och vad man kan utveckla.
LiU:s remissvar delar inte den synen och det är inget problem att vi inte tycker lika, det som gör mig bekymrad och gör det svårt att värdera vad LiU:s svar, är efter som det är en aktiv socialdemokrat i Barn- och ungdomsnämnden (BoU) i Linköping, som har skrivit svaret, Andreas Fejes. Det gör det svårt att värdera remissvaret är det S i Linköping som skrivit remissvaret eller är det LiU? Det ska sägas att jag har stor respekt för Andreas kunskap. Vi satt under förra mandatperioden tillsammans i BoU och han tillförde mycket bra kunskap och god debatt till nämnden. Under min tid i Centerstudenter drev vi hårt en linje om att befria högskolan från politiskstyring något som tyvärr bara delvis fått genomslag i och med Alliansregeringen, men hellre små steg i rätt riktning än ingen förändring alls vilket hade varit det troliga om s fått fortsätt vid makten.
Nu är det ju inte så att Andreas styr LiU men problemet kommer i sin dager vid sådan här tillfällen, man ska akta sig för att blanda politik och forksning... Båda sakerna tar skada av blandningen, forskningen tappar förtroendekapital och politiken i tydlighet. Givetvis måste man kunna vara politiskt aktiv och bedriva forskning men det hade varit klädsamt av Andreas att tydligt deklarera "conflict of interest" i samband med remissvaret så att läsaren själv kan bedöma trovärdigheten i det som skrivs, något som jag är van vid i min profession som sjuksköterska att se i alla vetenskapliga artiklar jag läser i mitt jobb. Slutliggen tycker jag det är lite märkligt av LiU att inte vara mer rädd om den fria forskningen. Man uppger att man grundar remissvaret på forskning men inte en enda länk till denna presenteras på deras hemsida i samband med nyheten.
4 kommentarer:
Kul Johan att du uppmärksammde nyheten på LiUs hemsida. Dock tråkigt att du, som brukligt bland vissa politiska företrädare, misstänkliggör synpunkter från forskare bara för att de har en viss politisk färg (vilket alla naturligtvis har på ett eller annat sätt).
Att universitetet i detta fall bad om ett underlag från forskare som rör sig inom fältet kunskapsbedömning är ju en bra sak, för du vet ju själv som gammal kårräv att underlag allt för ofta tas fram lite schablonmässigt.
Om du hade tittat närmare på just detta ärende hade du sett att beslutet fattades av andra personer än jag själv, samtidigt som ett första underlag, dvs. ett utkast, skrevs av Professor Lars Owe Dahlgren, Professor Madeleine Abrandt Dahlgren, samt jag själv.
Med andra ord försöker du säga följande: LiU har skrivit ett remissvar, där det första underlaget skrevs av tre personer, varav den ena är politiskt aktiv i ett parti som jag själv inte sympatiserar med. Denna person har genom sin partitillhörighet fått dessa två professorer i pedagogik att gå på hans linje. Sedan har det utkastet gått igenom beslutsinstanser inom universitetet, i vilken just denna person som är politiskt aktiv inte deltagit i. Men på något sätt har han trots detta fått beslutfattarna att följa hans linje. Därmed kan inte remissvaret tas på allvar för det är ju skrivet och beslutat av en socialdemokrat, eller?????
Tycker därmed att du tyvärr fokuserar på fel saker (att misskreditera något som är lite väl långsökt) istället för att rikta fokus på den intressanta frågan: vad har betyg för påverkan på elevers förhållningssätt till lärande, samt hur kan vi skapa ett system där vi minskar/minimerar sådana risker. En sådan diskussion finns tyvärr inte med i den utredning som behandlar betygsfrågan, och just därför är det viktigt att frågan beslyses, vilket den gör i LiUs remsisvar.
Så istället för att försöka misskreditera något med att säga att forskning och politik inte ska blandas, vilket min förklaring torde visa att så inte är fallet då underlaget vi skrev baseras just på forskning, och sen har andra instanser fått lägga det politiska perspektivet på frågan, så kan vi väl istället fokusera på kärnfrågan om betyg och vad det innebär?
Hur sen LiU nytt hanterar sitt skrivande av nyheter och hur de designar sin hemsida det får du fråga dem om och inte mig. Men hör gärna av dig så kan vi tala mer om frågan, jag kan sända dig lite forskningstexter om betygsfrågan, och så kan vi dels tala om det utifrån forskningsperspektiv, vikla problem och utmaningar som forskningen pekar på, dess begränsning och möjlighet, följt av en mer ideologiskt inriktad diskussion.
Hälsar
Andras
Som vanligt är du på hugget Andreas, kul.
Jag tycker att du med din kommentar sätter fingret på det jag försökte få fram. Det är svårt att se den bakomliggande processen kring hur remissvaret kommit till, för den som är oinvigd i universitets processer. Är tyvärr övertygad om att det är likadant med andras remissvar också så de är nog lika goda kålsupare de också.
Jag tycker det är postivt att frågan belyses och att forskning lyfts fram. Men på det sätt som det gjorts av LiU blir det svårvärderat. Jag tror nog att du skulle fundera en vända extra om jag yttrade mig om hur psykiatrin borde vara organiserad och det helt och hållet sammanföll med Centerpartiets partiprogram samtidigt som det aldrig nämns att jag är aktiv Centerpartist. Det gör det svårare att värdera vad som är forskning och vad som är ideologi.
Jag tror att ett redovisande av "conflict of interest" och en hänvisning till vilken forskning som man lutar sig på skulle ha löst knuten. Givet vis håller jag inte dig ansvarig för LiU:s nyhetskommunikation men med tanke på universtetets ansvar i form av bl a tredje uppgiften tycker jag det är viktigt att sätta fingret på den här typen av problematik. LiU behöver förhålla sig till den för att ha kvar sin trovärdighet, för det vore tråkigt om deras remissvar började mötas med skepsis p g a att man funderar på om allt redovisas eller inte.
Jag tror det inom akademin kan finnas en naiv inställning eller okuskap om hur sådna här frågor tolkas bland oss beslutfattare/politiker och det vore olyckligt om bra forskningsunderlag avfärdades i debatten bara för att det finns tveksamheter om hur dessa har lyfts fram.
När det gäller sakfrågan om betyg så tar jag gärna del av forskning och diskuterar så väl forskning som ideologi. Jag är inte odelat positiv till betyg men jag tycker att systemet vi har idag inte är bra och att det behövs en ökad tydlighet för att elever, föräldrar och lärere ska vara övereens och veta vad som man behöver arbeta med, i detta sammanhang tror jag att ett förändrat betyggsystem kan vara ett verktyg. Exakt hur det ska vara utformat och vad som behövs för att komplettera det det behöver diskuteras.
Hej Johan
Skrev ett långt svar och sen kopplade datorn ner, så nu får jag skriva om det :-)
Kul att du vill diskutera frågan vidare. Vi kan väl ta en kaffe någon dag så kan jag tillhandahålla lite forskningsrapporter/artiklar på området.
Jag håller med dig så långt att de instanser som skall värder ett remissvar bör har kunskap om hur resmissvar tas fram. Detta ser nog lite olika ut inom olika organisationer.
Men du som är politiskt aktiv på central position med tentakler in på departement vet troligen att remissvar gärna skall vara korta, koncisa och tydliga, så att de blir lästa ordentligt. (Åtminstone det råd jag har fått från personer från olika partitillhörigheter samt från tjänstemän inom olika organisationer). Det innebär att en massa referenser och alltför teoretiska utläggningar inte hör hemma i remissvarsgenren. Om de argument som förs fram i ett remissvar låter intressanta för instansen som behandlar svaret (eller för någon annan, som t.ex. du själv) så går det alltid att återkomma till den organisation som svarat på remissen för att få förslag på text som fördjupar resonemang.
Vidare ser som sagt processen troligen olika ut i olika organisationer. Inom LiU är många personer involverade i ett remsissvar, allt från forskare och tjänstemän som tar fram ett underlag, till beslutsfattare i fakultetsstyrelser, universitetsstyrelsen och rektor (där vissa resmissvar behandlas i flera av dessa instanser). I det ärende som vi här diskuterar innebär det att jag endast ar en av många personer (gissningsvis runt 20 personer inräknat beslutsfattare) som gav input till svaret. Min roll var, som en av tre forskare, att på uppdrag av fakultetsstyrelse ge underlag till styrlsen baserat på forskningskompetens på området. Beslut fattades sedan i styrelsen där jag själv inte ingår. (Och jag har ingen aning om vilka diskussioner som där fördes då mitt uppdrag var att ge forskningsinput i ett inledande skede).
Enligt ditt resonemang skulle du vilja att partitllhörighet gjordes explicit i svaret. Detta innebär att alla 20, eller fler involverade personers partitillhörighet borde lyftas fram i svaret. Konsekvensen är då att alla resmissinstanser borde göra samma sak, om inte vissa skall särbehandlas. Så Linköpings kommun borde i sitt svar ha lyft fram partitillhörighet på alla tjänsemän involverade i deras svar för att du på ett bra sätt skall kuna ge en helhetsvärdering till svaret. Likaså borde detta ske från myndigheter, andra kommuner, organisationer etc. Detta är enligt mig varken en rimlig eller åtråvärd väg fram. Istället torde den som läser remsisvaren ta synpunkterna på allvar, födjupa sig i de aspekter som känns viktiga, för att på så sätt kunna värdera dem kopplat till sin ideologiska hemvist.
Tar vi detta remissvar som exempel blev tre forskare, varav jag var en, som forskar och undervisar på området kunskapsbedömning ombedda att ta fram ett första underlag. Detta gjorde vi genom att bland annat lyfta fram en aspekt som vi saknade i utredningen, nämligen resonemang om betyg kopplat till elevers förhållningssätt till lärande. Vi tyckte det var märkligt att det var frånvarande då det finns forskning på detta centrala område som förbiseddes av utredningen. Remissunderlaget har sedan gått igenom beslutsinstanser och där värderats utifrån olika beslutsfattares olika perspektiv på frågan. Det svar som blev output kan därmed knappast kopplas till ett vistt parti. Vad svaret säger är att utredningen har missat väsentliga aspekter, samtidigt som den inte är tillräckligt nyanserad.
Som sagt, kul att du vill diskutera frågan vidare och hoppas vi kan göra det på en sakfrågenivå. Att onyanserat, baserat på begränsat underlag - en blänkare på LiUs hemsida och möjligen i Corren (själv har jag SvD så jag har inte sett något i Corren:-), misstänkliggöra en persons professionalitet tycker jag är mindre trevligt. Inte minst visar Murre på sin blogg upp en onyanserad, lös och ideologisk driven koppling som säger ungefär följande - LiUs remissvar är kritisk till betygsutredningen, Andreas som är docent i pedagogik, och som i sin forskning bland annat fokuserar på bedömningsfrågor, och som dessutom är fritidspoliitker för S har varit en av ungefär 20 personer involverade i remissvaret. Slutsatsen är därmed att universiteten fortfarande är politiserade, vilket är riktigt illa.
Jag vet inte vad ni tycker efter närmare eftertanke, men just ett sådant resonemang är svagt har stora logiska brister.
Så låt oss föra en sakfrågediskussion, både baserat på forskningsrön som jag gärna presenterar för er och baserat på forskningsrön som ni själva säkerligen har letat upp i er fördjupning i denna fråga.
Vi kan väl träffas under juni över en kaffe och diskutera vidare, och bjud gärna med Murre?
Hälsar
Andreas
Angreppet på Andreas Fejes är ett lågvattenmärke du borde avstått från att delta i Johan. Min uppfattning är att just Andreas är mycket noga med sin forskarprofession kontra sin politiska spelplan. Jag har skrivit en kommentar på Muharrenm Demiroks blogg i detta ämne. Min respekt för dig är dock betydligt större än för Muharrem. Så fundera över sällskapet i angreppet i stället för att tro att just socialdemokrater skulle ha svårt med sina yrkesmässiga roller. Så ta chansen att på nästa kommunfullmäktige skaka hand med Andreas och säg något i stil med "du, det där blogginlägget blev väldigt obalanserat, jag ångrar det och ber om ursäkt!".
Skicka en kommentar