Hur kan en kommun använda exploateringspengar?

Man ska nog var lite av kommunpolitisk nörd för att fastna för rubriken, men jag har aldrig gjort anspråk på att få jobba på expressen som rubriksättar...

I vart fall. Linköping är en av få städer där byggandet av bl a nya bostäder tvärnitta p g a den ekonomiska krisen. Det tror jag vi bl a kan tacka en välskött kommunal ekonomi, goda entreprenörer företagare i Linköping men nog om detta och över till fritidspolitik. Det fortsatta byggandet innebär att nya detaljplaner tas fram och när det sker så ska KoF bevaka just kultur- och fritidsintressena i de områden som berörs. Idag på nämnden hade vi ett ärende rörande Hjulsbor och Ullstämma. Om detaljplanen träder i kraft innebär det att Skogsvallen med sina två gräsplaner och sin grusplan kommer att bebyggas och då måste giviet vis dessa planer ersättas. Det sker vanligen genom den som får bygga betalar för marken och vad nya ersättningsanläggningar kostar, inget konstigt i det så länge man ersätter gammalt med likadana nya anläggningar, här finns det många exempel. Det vi nu vill att man prövar i samband med att det ska byggas på Skogsvallen är lite nytt. Nämnden har idag föreslagit att i stället för att man bygger två nya gräsplaner och en grusplan så bör man bygga en gräsplan och en konstgräsplan. På så sätt hoppas vi att man får ut samma funktion av den nya anläggningen som den gamla. En konstgräsplan klara ju både för- och efter säsongsträning som själva huvudsäsongen. Det kan dock vara lite kontroversiellt att använda exploateringspengar på detta sätt men jag hoppas att vi kan få med resten av kommunen på detta tänk. Som jag ser det handlar det ju om att se till funktion och inte stirra sig blind på utformningen. Kan vi knäsätta detta tänk gällande exploateringar får vi en bra möjlighet att fortsätta utveckla Linköping inte bara gällande nya bostadsområden utan också inom fritidsområdet.