Mer om yttrandefrihet och demokrati.

Debatten om kinesiska ambassadens på tryckningar tog lite fart i helgen, corren, dn, expressen, sr, och svt har lyft frågan. I debattforumet på corren finns mycket intressantläsning. För min del skulle jag bara vilja förtydliga att jag personligen har för lite kännedom om Falun Gong för att kunna värdera rörelsen. Och i det här fallet är det ointressant för min del för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter gäller alla oavsett vad jag som politiker tycker om dessa åsikter. Börjar vi tumma på den principen så är vi inte bättre än diktaturerna som vi vänder oss mot.

Kultur och demokrati

Det hände något idag som känns lätt surealistiskt ur mitt lilla lätt, instängda Linköpingsperspektiv. Det ringde en man som presenterade sig som ambassadråd på Kinesiska ambassaden i Stockholm. Han undrade om jag var ansvarig för kulturen i Linköping. Jag bekräftade att jag är ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden. Då vill mannen diskutera en föreställning som kommer att gå på Konsert och Kongress i mars. Den var enligt hans mening anti-keniskverksamhet och han ville att jag skulle stoppa föreställningen. I samtalet framhöll han också de goda förbindelser som funnits mellan Linköping och Kina och att dessa skulle kunna påverkas negativ om vi inte stoppade föreställningen.

Tja hur bemöter man en sådan begäran och påståenden? Jag försökter förklara att för mig finns det två bärande principer i politik, demokrati och yttrandefrihet, och att jag utgick från att detta respekterades och att jag varken kan vill eller får censurera förställningar.

Efteråt kändes det ganska olustigt, någon hade ringt upp mig och bett mig förhindra andra att uppträda p g a att uppträdandet av vissa uppfattas som "fel åsikt". Kändes ändå bra att det var så lätt att säga att det är något som jag inte ställer upp på.