En nämndpolitiker funderar...

Jag blev i för ett litet tag sedan uppmärksammad på ett brev som ställts till bildningsnämnden i Linköping (den nämnd som hanterar gymnasieskola). Eftersom det inte var ställt till den nämnd som jag sitter i tänkte jag väl inte så mycket på det men sedan har både Corren och Linköpings Tidning haft artiklar om brevet och efter ett tag började jag fundera lite.

I korthet går brevet ut på att lärare på gymnasieskolan är oroliga/missnöjda med att det finns grundskoleelever på Berzelius skolan. Något som det har funnit under ett antal år och som vi i barn och ungdomsnämnden slogfast att vi skulle fortsätta med för ett tag sedan. Det är väl igentligen inte sakfrågan som fått mig att fundera så mycket. Att det finns olika åsikter om det är bra eller inte med att ha grund- och gymnasielever på samma skola kan jag förstå, även om de signaler jag har fått mig till del från grundskoleperspektivet är att det har fungerat bra. Berzan är en av de grundskolor med högstsöktryck som vi har i kommunen.

Nej snarer så är det det faktum att brevet skrivits anonymt som fått mig att fundera. Varför tar man sig tid att framföra sin oro och funderingar genom ett brev men utan att underteckna det. Är man orolig för att det ska följa surt efter om man framför kritik? Jag hoppas inte det men kanske är det så. Helt plötsligt känns den diskussion, om vad och hur mycket vi skulle behandal "Linköpingskommun som arbetsgivar" i vår valplatform, som några av oss centerpolitiker förde i kretsstyrelsen i förra veckan mycket angelägen. Vid diskussionen ska jag erkänna att jag inte såg det hela som en stor fråga, främst efter som jag inte upplevt det som ett problem. Men är det så att anställda i kommunen inte vågar framföra sina synpunkter till oss politikter så är det hög tid att prioritera upp frågan.

Givetvis är det så att det inte alltid är möjligt att tillgodo se allas synpunkter och önskemål, men har man inte fått del av dem så har man ju missat en potensiell förbättrings möjlighet. Som centerpartist sätter jag den enskilda människan framför systemet och vi måste ha ett system som tillåter och stimulerar människor att framföra sina åsikter. I det här fallet är systemet Linköpingskommun. Åter stå och se om detta är en engångsföretelse eller om fler har upplevet samma sak i systemet, i så fall behöver vi nog förändra systemet.

Wanja Lundby-Wedin har rätt!

Den rubriken trodde jag inte att jag skulle sätta på ett inlägg här men även om jag tycker mycket av det LO gör är fel ska man inte förtiga när de faktiskt gör något som är bra. LO har nämligen tillsammans med arbetsgivarna gått ut och förkastat diskrimineringskommitténs förslag om etniskt baserad kvotering på arbetsmarknaden.

Diskrimineringskommittén har lagt fram sitt förslag och man vill bl a möjliggöra positiv särbehandling på basen av etnisk tillhörighet på arbetsmarknaden. Att de flesta sossarna, vänstern och miljöpartiett är för är ju inget som direkt förvånar. Däremot är det tydligt att kd behöver rycka upp sig. Hur kan man som borglig politikter försvara kvotering och tillåta registrering av etnisk härkomst (historiens vingslag ger mig kalla kårar på ryggen när jag tänker på hur sådant har använts tidigare).

Kvotering är ingen lösning på de problem som idag finns på den svenska arbetsmarknaden. Genom att kvotera tillåter vi att saker som är helt ovidkommande för om en person kan utföra ett bra arbete tillåts bli avgörande för om man får jobbet. Man fäster också uppmärksamheten på just det man vill inte ska ha någon betydelse, den etniska härkomsten. Nej jag tror receptet är en skärpt diskrimineringslagstiftning samtidigt som vi ser till att alla diskrimineringsmål på arbetsmarknaden får en rättsäker prövning genom att avskaffa den parts sammansatta arbetsdomstolen, till förmån för behandling i allmän domstol. Detta i kombination med Centerpartiets förslag om att böterna för diskriminerande företag ska vara relaterade till företagets storlek och vinst så att det verkligen svider att diskriminera även för större företag tror jag är åtgärder som kan hjälpa.

Politik och akademi...

Slölyssnade på SVT 24 (nördvaring!!!) I vart fall så är det Allianskonvent och de olika arbetsgrupperna håller på att redovisa sina resultat. Intressant men ibland så blir man snabbt påmind om att politik inte ska blanda sig i allt. Även om samtliga Allianspartier är bra mycket bättre på att inte blanda sig i än vad andra partieter är så gör man ibland sina övertramp.

Två sådana tyckte jag kom fram när Maria Larsson redogjorde för trygghetsfrågor. Valfrihet var ledordet i mycket. MYCKET BRA. Absurditeten i att man som sjuksköterska inte kan få F-skattsedel för att det inte finns någotn marknad e tc. Men sedan kommer det, stoppa stopplagen.

Det kan man väl inte angripa som borligpolitiker? Nej man kan inte angripa tanken om etableringsfrihet och valfrihet. Det är något som vi ska slås hårt för. Men sedan kommer "men:et". För nästa steg som i vart fall Centerpartiet ställt sig bakom är en startlag.

Min fråga blir: Var ska besluten tas? Sjukvård är i dag en regional fråga i Sverige, rätt eller fel kan diskuteras men så är det. Det innebär att vi med näbbar och klor ska slås för att ta bort stopplagen men om vi ska ha en "startlag" är något som vi ska gå till val på i Östergötland, Region Skåne, Stockholmslän, Västerbotten och alla andra regioner/landsting, inte på riskplanet.

Sedan till det där med akademi. Maria Larsson lyfter fram vikten av karriärvägar i vården. Tro mig det behövs, jag jobbar ju där själv... men sedan syns det tydligt att en del saker mår inte bra av för mycket politisk inblandning. För i Larssons värld är karriär väg det samma som att undersköterskor (genom snabbutbildning) ska bli sjuksköterskor, sjuksköterskor ska (genom snabbutbildning) bli läkare och så vidare. Här missar alliasen målet. Jag tror att det beror på att man är förblindad av gamla strukturer och för liten kunskap om respektive utbildnings innehåll.

Igentligen skulle det behövas en lång utläggning om olika ämnens akademiska innehåll och struktur. Det tror jag dock skulle var ett riktigt sömnpiller så den som vill ha en detaljerad akademisk förklaring får väl maila mig... Mer förenklat skulle jag vilja säga att läkare och sjuksköterskor sysslar med två helt olika områden, läkarna fokuserar på att rätta till fel i kroppen på en naturvetenskaplig grund. Sjuksköterskors främsta område är att hjälpa sjuka människor att må så bra som möjligt och hantera de symtom som sjukdomen orsakar, det vi kallar omvårdnad.

Vad är det då för fel på Larssons tankar om snabbutbildningar? Tja kanske inte så mycket men det som gör mig orolig är dels begreppet snabb, dels det som inte lyfts fram. Snabbutbildning innebär att man tar bort något ur utbildningen, kan man hos enskilda studenter validera att dessa kunskaper finns så är det inget problem men frågan är om det är det man tänkt. För en sak är jag säker på, jag vill inte ha en lägre kvalite på våra läkare och sjuksköterskor. Sedan till det som inte nämns. Att byta yrkesbana, t ex från sjuksköterska till läkare, kan säkert vara ett attraktivt alternativ för vissa. Men kariär måste man även kunna göra i sitt eget yrke. Varför ser man det som en självklarhet med forskning och vetenskapliga meriter hos en läkare i ledanden ställning men inte hos den sjuksköterska som ansvara för omvårdnaden av kanske upp till 100 gamla och sjuka på ett äldreboende/sjukhem.

Det finns för många myndigheter i Sverig!!!

Jag hittade denna länk på den trevliga satirsidan "Göran Tänker". Länken får tala för sig själv.

Alliansens utbildningspolitik (2)

Som sagt det var 51 fullspäckade sidor att försjunka i... så lite till behöver ju funderas över.

När det gäller grundskolan så tycker jag att alliansen har lyckats bra i det mesta. Kunskapen sätts i fokus och eleverna garanteras en dräglig arbetsmiljö. Lärarnas kompetens och kunskap lyfts fram, et c, et c. Det positiva kan fortsätta att upprepas här men det är nog interssantare att titta lite på det som får en att fundera.

Betyg tidigare och i flera steg: Ja för att börja med det enkla så är väl flera steg inget att bråka om över huvud taget. Om betyg är rättvisa eller inte kan diskuteras i all evighet och min ståndpunkt blir än så länge att de är de inte, men jag har heller inget bättre förslag på hur vi ska hantera urval till högre utbildning än genom en bedömning av elevernas kunskap och är det färre platser än sökande behövs en ranking, så ledes får vi ha kvar betygen. Sen är det ju också så att betygen är ett kvitto på om eleven har uppnått målen för ämnet/kursen. Och det är väl där frågan om betyg i tidigare år kommer in. Eftersom det verkar helt omöjligt för många skolor att förmedla hur en elev klara av olika ämnen och vad han/hon behöver extra stöd med i dagens system så får vi en alldeles för stor del elever som faller igenom systemet och misslyckas. Jag kan tycka att det därför är värt att pröva betyg i lägre årskurser för att vi ska få ett tydligt signalsystem i skolan.

Målstyring och timplan: I alliansprogrammet talar man om vikten av målstyrning, något som låter mycket bra men tyvärr vågade man inte sätta ner foten kring avskaffandet av timplanerna. Synd men man lämnar dörren lite på glänt genom att säga att man är öppen för förändringar här om man kan komma överens under den kommande mandatperioden.

Fristående skolor: Alliansen är tydlig med att fristående och kommunala skolor ska ha likvärdiga spelregler när det gäller finnansiering och att det inte ska accepteras något "fulräknande" från kommunernas sida när man räknar fram ersättning till de fristående skolorna. Mycket bra och enligt min erfarenhet inte svårt att genomföra. Måste säga att Linköping är ett bra exempel på detta med tydliga och rättvisa fördelningssytem. Man kan ju också fråga sig vad kommuner som håller på att trixa tror sig vinna på det. Det är ju faktiskt så att de enda som drabbas av att friskolor får för lite pengar är de egna kommuninvånarna som går där. Håller man på med sådant tycker jag man glömt varför man valt att syssla med politik. Det som däremot gör mig lite besviken är att man inte med ett ord problematiserar kring vad etablerningen av nya skolor, må de vara fristående eller kommunala kan få för betydelse för andra skolor om nyetableringen sker samtidigt som elevunderlagen minskar. Detta valfrihetens pris vore ärligt att redovisa.

Fortsatt kommunalt huvudmanaskap och finnasiering: Inom Alliansen finns en del olika åsikter om hur finnasieringen av skolan ska se ut. Kommunal eller statlig. Här sätter man ner foten och slår fast att det inte är aktuellt att flytta finnansieringen under kommande mandatperioden. Tyvärr vågar man inte sätta tydligt stopp för den dubbla styringen genom de statliga verken och kommunen som skolan står under idag. Principen ansvar och finnasiering på samma nivå tycker jag borde vara en självklarhet. Jag tror det är ett mycket klokt beslut att inte ändra finnansieringen under den kommande mandatperioden men skulle gärna se en debatt kring, inte bara finnansieringen, utan även kring var huvudmanaskapet ska ligga. Personligen tror jag att det finns mycket att vinna på att ha kvar skolfrågorna på ett nära och lokalt plan. Samtidigt som ett bättre regionalt sammarbete vore önskvärt. Kanske skulle ett regionalt huvudmannaskap med lokla skolstyrelser vara en bra väg att gå?

Alliansens utbildningspolitik (1) eller Inga fler doktorshattar till Göran Persson

Ja då var den pressentarad, 51 sidor utbildningspolitik. Spännande läsning för en politikernörd... (som mig) men ärligt talat tror jag att de flesta kan hitta något som berör just dem eftersom Alliansen faktiskt lyckats skriva ihop sig kring all utbildningspolitik från förskoleklass till spetsforskning. Jag skulle vilja se vänster kartellen lyckas med något sådant... (Jag hör redan sossarnas mantra "de är inte trovärdiga och kan inte komma överens", tur bara att jag är fullständigt övertygad om vi människor klara av att bedöma saker och ting själva och inte behövar lita blint på Perssons orerande.)

Vad innhåller då det hela. Ja allt finns att läsa här. Men en blogg med politiskt ambiton behöver ju också kommentera en del. Så lite av mitt tyckande följer nedan.


Alliansen står på sig och vill öka högskolornas och univeristetens självständighet från staten, så Persson lär nog få se sig i stjärnorna efter fler hattar som tack för hjälpen. Självständiga lärosäten är en gammal CHF fråga så det känns ju alldeles utmärkt att detta skrivs fram så tydligt, trots Centerpartiets partistyrelses vacklande hållning i frågan. Det känns också riktigt bra att det ska vara en professionell bedöming av lärosätena som avgör om de ska få examensrätt och vetenskaps områden och inte politiskt tyckande.

Sedan skrivs det en hel del om grundutbildning och forskning men det absolut viktigast när det gäller dessa frågor är återupprättandet av begreppet kvalite i de högerstudierna. Här blir skillnaden mellan Alliansens gemensamma politik och sossarnas tydlig. Alliansen låter kvaliten styra medans sossarna använder högskolan som en arbetsmarknadåtgärd. Det borde vara det bästa argumentat för varför sveriges studenter borde vara med och välja en ny regering den 17 september.

Partiledardebatt

Ja då var TV4:s första partiledardebatt inför valet över. Det behöver man ju reflektera över. Det första intrycket av debatten var väl att man sett mer profsiga debatter. Lite väl svängigt och ostrukturerat tycker jag.

Om man ser till innehållet så kan man väl konstatera att Alliansena förmåga att hålla samman blir väldigt tydlig i förhållande till vänsterkartellens splitrade uppträdande.

En del grodor hoppar ju alltid i en sån här debatt men talande var det när Göran Persson med myndig stämma lägger fast att "man faktiskt ska vara seriös här tycker jag" strax efter att Ohly haft ett utlägg om 200 000 nya jobb i offentligsektor. Det är ju faktisk detta seriösa vänsterparti som sossarna ska förhandla Sverigs budget med.

Skolfrågorna tycker jag var intresant att följa. Centerpartiets förslag om en ordentlig refomering av gymnasieskolan och ett ärligt erkännade av behovet av välutbildad och kvalificerade människor med eller utan akademisk utbildning står sig väl. Och det ska bli interssant att höra Alliansens gemensamma förslag i morgon. Vänsterkartellen visar (som vanligt) upp en splitrad front. Mp håller sig faktiskt hyfsat på banan när det gäller skolfrågor (med lite tid kan de kanske komma till rätta med sin politik på fler områden?). Ohly ger ju närmast ett patetiskt intryck när han jämför krav på en acceptabel arbetsmiljö för våra elever i skolan med en lärare som står vid en upphöjd pulpet svingande en piska... Ja han sa faktiskt så. Själv tycker jag det är en självklarhet att elevernas skolmiljö (och därmed arbetsmiljö) har en hög kvalite. Jag vet inte hur Ohly vill ha sin arbetsmiljö men jag vet att jag vill ha lugn och ro kring mig när jag pluggar. Då måste givetvis de vuxna i skolan ha verktyg för att tillsammans med eleverna skapa det lugnet, något som man inte gör med en piska, i vart fall inte om jag får bestämma men kanske om Ohly får det.

Timplanen var också uppe som begrepp och för debatt. För min del tycker jag det är en självklarhet att att det ska vara målen som styr skolan inte antalet timmar. Varför ska elever tvingas sitta av timmar i ämnen som de redan behärskar medan de får för lite tid i ämnen som de inte är så starka i. Hoppas verkligen att det kommer ligga med i Alliansens förslag om skolan. I vart fall ska jag göra allt jag kan för att det står i Centerpartiets kommunala program för Linköping.

God morgon Göran Persson

TV4:s partiledardebatt rullar just nu och det enligt mitt tyckande största uppvaknadet stod Göran Persson för när han sa

"man får ingen första bostad om man inte ens har ett jobb"

Det känns ju bra att våran stadsminister äntligen har insett hur vardagen ser ut för tusental unga arbetslösa människor i Sverige. Vänsterkartellen har haft 10 år på sig att göra något åt det. Helt klart dags för ett maktskifte till förmån för någon som tar arbetslöhetsfrågan på allvar.

Det vore väl en överdrift att påstå att jag är någon sportfantast men vinter OS har i vart fall inte gått mig helt obemärkt förbi. Själv tycker jag nog att den svenska hockeyn (tjejerna alltså) varit den största prestationen så här långt och än är ju inte deras medalj jakt över...

Dam krononrna har ju också med rätta fått uppmärksamhet och hyllningar sedan de slog USA i går. Så långt är ju allt gott och väl men när man börjar läsa lite nogrannare i hyllningstexterna så blir jag lite fundersam. Ilband tycker jag att ett gammalt och unket manschauvenistiskt perspektiv lyser igenom. Eller varför väljer man som i Corren (18/2) att beskriva Kim Martin som den "lilla mysiga målvakten", eller när Correns sportchef Jerrvång deklarera "Trodde väl aldrig att jag skulle få sån puls under en damhockeymatch".

Även om den bild som man får av Kim Martin i olika intervjuer är bilden av en trevlig tjej så vet jag inte om min bild av liten och mysig är den av en vältränad 19 åring på 167 cm. För mig känns det mer som att man vill lägga på en förutbestämd mall på "våra" hockeytjejer. Är det så att eftersom tjejerna är framgångsrika så måste de passas in i samhällets mall av framgångsrika, men inte för utmanande tjejer för att inte några andra tjejer ska få idéer om hur saker och ting skulle kunna vara. Idag är vi många som gäran talar om feminism och vikten av jämstäldhet men ibland undrar jag hur långt vi kommit när man läser sådant här. Nej jag tycker helt enkelt att vi bara ska erkänna att hockeytjejerna är förbaskat bra på det de gör och det är spännande att titta på. Och så får vi hoppas på att det räcker hela vägen i finalen.

Tipset till Corren blir: kanske dags att satsa på en feministisk granskning av sina sport sidor vid sidan om den traditionella korrekturläsningen.

Centerpartiets förslag om ungdomsavtal för att öppna dörren till arbetsmarknaden för ungdomar har varit i hetluften ett tag.
Det var interssant att ta del av temo-undersökningen som visade att en så stor del av oss tar ungdomsarbetslösheten på så stort allvar att vi beredda att våga pröva något nytt. Trots att Göran Persson och LO hissar varingsflagg. Att människor är kloka nog att tänka själva det vet jag ju givet vis, men att så många svenska var redo att ge av kall på trygghet, något som brukar vara närmast en del av "nationalsjälen" i Sverige förvånade mig faktiskt. Som jag ser det är det i och för sig en positiv överraskning. För ungdomsarbetslösheten är ett jätteproblem som vi måste lösa och jag tror att man måste våga tänka nytt för att komma någon vart med frågan.

Vid närmare efter tanke är det kanske inte så märkligt att stora delar av befolkningen är beredda att pröva något nytt. Vår sittande regering lyckas ju trots stora ekonomiska sattsningar inte skapa några jobb och när regeringen Persson ser att den håller på att misslyckas då hänfaller man åt traditionell "statetstik städning" genom att använda högskolan som arbetsmarknads åtgärd, öka på förtidspensioneringarna och skapa så kallade plus jobb. Varför inte sattsa på tillväxt skapande åtgärder och system som stimulerar och möjligör snabb återgång till arbete för arbetslösa i stället för att försöka skrämmas med högerspöken. Frågan man måste ställa sig är om trygghet är att veta att jag kommer att kunna leva på 65-80% av min lön i form av a-kassa och andra åtgärder i all evighet och inte ha en chans att komma tillbaka in på arbetsmarknaden eller om trygghet är att veta att Sveriges sköts på ett sådant vis att jag kan få ett nytt jobb snabbt. Då är i vart fall jag beredd att ge avkall från vissa procentsattser.