Kampidéelogiers baksida

Ibland blir det tydlig. Socialismen även i socialdemokratisk förpackning springer ur en kampideologi, Marxismen, där grupper ställs mot varandra och det handlar om en kamp mellan olika parter. Kampen kan givietvis bedrivas på olika sätt och allt som oftast ska sägas att moderna socialistiska partier gör detta på ett helt ok sätt, där med inte sagt att jag håller med dem, för det gör jag verkligen inte men jag kan ändå respektera deras kamp. Men ett kamp- perspektiv ställer stora krav på självkontroll i dessa organisationer. Att debattera, aggitera, föreslå och genomföra reformer inom demokratiska system är alla exempel på kamp som både måste kunna accepteras och respekteras i ett demokratiskt samhälle. Att använda våldsargument, glorifiera våldsanvändning och återinförande av dödsstraff och politiskt våld är defintivt inte det.

Därför blir jag både rädd och förbannad när socialdemkraterna i Linköping (se artikel i Corren) använder musik med som undrar om du "vill skära dem i bitar" eller propagerar för att sätta upp galgar på stora torg. Här har man gått för långt. Har man dessutom hört artisten i fråga, Mikale Wiehe, tala om sina låtar på den nya skivan är det heller inget snack om att han syftar på just dagens regering i sina låtar. Han säger också att han inte tycker att han varit tillräckligt grov (lyssna bl a på inslag i SR P1: Studio ett). Nu ska inte det här handla om att Mikael Wiehe, han liksom andra ska givetvis ha full rätt att skriva sina texter och tänka och uttrycka det han står för, även om det nästan vänder sig i magen på mig när jag inte kan tolka honom på annat sätt än att jag är en av dessa "tjuvar" som man bör göra processen (handgripligen?) väldigt kort med. Som politiker agerar jag utifrån min övertygelse om vad som är bäst för Sverige och Linköping, likväl som jag faktiskt utgår från att politiskt aktiva i andra partier gör samma sak. Vi är inte övereens om hur saker ska göras men en grundläggande för att politiker agerar i enlighet med det som de tror är bäst för samhället tycker jag man kan kräva. Allt annat är ett hån mot alla de människor som lägger flera timmar av sin fritid på att demokratiskt styra och utveckla Linköping och Sverige.

Det som är problemet är att det socialdemokratiska partiet använder denna typ av argument och uttryck i sin valkampanj. Tyvärr är det inte heller första gången, förra valet delade LO och SSU ut skräckserier som hävdade att alliansen skulle begå folkmord om vi tog hem valet. Nu vet jag att svenska folket är för inteligent för att köpa denna typ av propaganda men för allas vår skull bör S be om ursäkt och se till att det inte händer igen. Att vi inte är övereens om fördelarna med t ex jobbskatteavdrag och RUT är en något som vi kan tydliggöra och debattera inom vanliga demokratiska former. Det skulle vara en vinst för hela Sverige oavsett utfallet i valet i september.

"Har er familj handlat för mycket på avbetalning som det svider att betala flera tusen på varje månad?"

Frågar en lätt uppfodrande röst på tv-reklamen. Undrar om vänsteroppositionen har sett den reklamen. Rapporteringen de sensate veckorna har varit full med vallöften från oppositionen och det känns som 1:a maj toppade med nya löften. Vi har matats med löfte efter löfte som kostar mycket pengar. Inte för att jag är förvånad, valtider innebär alltid en del löften som alla partier försöker förpacka så apptitiligt som möjligt för väljarna, det som brukar kallas valfläsk. I ärlighetetens namn ska jag inte sticka under stol med att mitt eget parti också i bland leverera löften som det luktar valfläsk om. Jag tycker dock vänsteroppositionen verkar satsa på nytt rekord i denna mindre smickrande gren.

För att försöka skapa en överblick så gick jag igenom deras egen gemensamma hemsida för att försöka räkna samman notan som du och jag får betala om oppositionen vinner valet i höst. Det blev en lång lista som jag försökt att rensa från "dubbel löften" d v s när man lovar samma pengar flera gånger eller har packeterat samma löften i flera olika utspel, jag har alltså försökt att räkna lågt och vara snäll i bedömningarna. Jag landade på 128 375 000 000 (128,4 miljarder) det mesta av detta avser 2011 och 2012 och flera av posterna har aviserats att de ska räknas upp under kommande mandatperiod. Till detta kommer höjd a-kassa, sänkt a-kasseavgift, sänkta skatter för flera grupper, fria inträden på musséer och lite annat som jag inte kan beräkna kostanderna för. Det ska sägas att en del av förslagen som t ex sänkta arbetsgivaravgifter är bra. Andra måste vara fruktansvärt underfinnansierade t ex rätten till heltid i kommunerna som man vill finnansiera med 500 miljoner (Linköpings kommuns totala personalkostnader uppgick till 2,2 miljader 2009). Ytterliggare andra rimmar illa med oppositions tidigare ståndpunkter, t ex vill man stoppa in totalt 4,6 miljader i ROT-avdraget under 2011 och 2012, ett avdrag som man sedan tidigare vill avskaffa när konjukturen vänder.

Finnansieringen säger man mycket lite om, vi har hört att inkomsskatten ska höjas och förmögenhetsskatten återinföras och att RUT-avdraget ska avskaffas (märkligt att partierar som använder brösttoner när det gäller jämställdhet vill avskaffa ett system som gett ungefär 11000 nya jobba, de flest till kvinnor samtidigt som man vill öka stödet till traditionellt mansdominerade sektorer genom att bygga ut ROT-avdraget). I övrigt är det ganska tyst om finansieringen. Hörde dock Mona Salin säga något i stil med "det förstår väl alla att man inte kan höja skatterna med 70 miljader i ett svep" i en intervju under 1:a maj. Då återstår frågan hur ska detta finnansieras? Lån? På måndag har vi blivit lovade besked, ska bli mycket intressant att se hur det ska betalas. En sak är dock säker, det är du och jag som kommer att få betala.

Hur kan en kommun använda exploateringspengar?

Man ska nog var lite av kommunpolitisk nörd för att fastna för rubriken, men jag har aldrig gjort anspråk på att få jobba på expressen som rubriksättar...

I vart fall. Linköping är en av få städer där byggandet av bl a nya bostäder tvärnitta p g a den ekonomiska krisen. Det tror jag vi bl a kan tacka en välskött kommunal ekonomi, goda entreprenörer företagare i Linköping men nog om detta och över till fritidspolitik. Det fortsatta byggandet innebär att nya detaljplaner tas fram och när det sker så ska KoF bevaka just kultur- och fritidsintressena i de områden som berörs. Idag på nämnden hade vi ett ärende rörande Hjulsbor och Ullstämma. Om detaljplanen träder i kraft innebär det att Skogsvallen med sina två gräsplaner och sin grusplan kommer att bebyggas och då måste giviet vis dessa planer ersättas. Det sker vanligen genom den som får bygga betalar för marken och vad nya ersättningsanläggningar kostar, inget konstigt i det så länge man ersätter gammalt med likadana nya anläggningar, här finns det många exempel. Det vi nu vill att man prövar i samband med att det ska byggas på Skogsvallen är lite nytt. Nämnden har idag föreslagit att i stället för att man bygger två nya gräsplaner och en grusplan så bör man bygga en gräsplan och en konstgräsplan. På så sätt hoppas vi att man får ut samma funktion av den nya anläggningen som den gamla. En konstgräsplan klara ju både för- och efter säsongsträning som själva huvudsäsongen. Det kan dock vara lite kontroversiellt att använda exploateringspengar på detta sätt men jag hoppas att vi kan få med resten av kommunen på detta tänk. Som jag ser det handlar det ju om att se till funktion och inte stirra sig blind på utformningen. Kan vi knäsätta detta tänk gällande exploateringar får vi en bra möjlighet att fortsätta utveckla Linköping inte bara gällande nya bostadsområden utan också inom fritidsområdet.

Kultur ska finnas nära alla.

Idag har vi haft kultur- och fritidsnämnd. Ska inte referera hela dagordningen här men två saker som vi tog beslut om tycker jag är riktigt viktiga och bra beslut för att se till att kulturen blir tillänglig för flera Linköpingsbor. Att bibliotek är viktiga kulturbärare kan nog de flesta skriva under på så det känns bra att vi idag beslutade om att se till att flera av våra närbibliotek kommer ha öppet under hela sommaren. Känns bra att veta att de av oss Linköpingsbor som blir kvar i stan i sommar har nära till ett öppet bibliotek. En annan viktig prinicp fråga var att vi bad kontoret att komma tillbaka med ett förslag om hur vi ska kunna se till att t ex friskolor och äldreboende som drivs av privata entreprenörer ska kunna få del av den konst som vi köper in varje år. Idagsläget så har vi avsatt skattepengar för att göra konstinköp som sedan placeras ut i kommunens verksamheter. Hittills har det bara varit enheter som drivits av kommunen som kunnat få del av detta. Och det tycker jag inte är riktigt rättvist, alla Linköpingsbor har ju varit med och finnasierat dessa inköp. Då kan det inte vara rimligt att boende på ett t ex ett äldre boende som drivs av Lean Link (den kommunal utföraren) kan få del av konsten men bor du på ett boende som drivs av t ex Carema så får du det inte. Det kanske kan verka som en liten fråga men det känns som en viktig grundläggande fråga att se till att det blir lika vilkor även inom detta område.

En kort fundering...

Lyssnade så här på kvällen av Fredrik Ferdelys debatt med Jimmy Åkesson i P1-morgon i morse. Att SD:s syn på invandring och vad det innebär att vara svensk ligger långt ifrån min och andra liberalers är väl knappast någon överrraskning, exrta tydligt tycker jag det blir när man lyssnar på reportatget från SD:s partihögkvarter som sändes lite innan själva debatten, partisekreterarens prat om nationalstaten och den nationella kulturen får mig att tänka i bruna nyanser. Men som sagt att blotta SD:s främlingsfientiliga och bruna insida är inte så svårt men man det jag verkligen funderar på är varför Åkesson inte en ända gång i debatten avkrävs svar kring alla andra viktiga politiska frågor som kom upp. Om nu SD vill vara ett seriöst politiskt parti undrar jag när de ska avkrävas svar på all annan politik än invandringspolitiken?

Internationella kvinnodagen 100 år

Såg en rubrik om att det var dags för 100 år till av kamp för jämställdhet och kvinnokamp. Måste säga att jag hoppas verkligen inte att vi behöver det. För nog sjutton måste vi kunna jobba lite snabbare än vi gjort de senaste hundra åren. Vi måste dock fråga oss vad det är vi ska jobba med och vem ska ha tolkningsföreträde för hur jämställdhetsfrågorna ska formuleras. Tycker att Correns huvudledare på ämnet idag var alldeles utmärkt och väcker en del tankar.

Så här på internationella kvinnodagen skulle jag också vilja passa på att fråga en rödgröna (röran) som oppositionen utgör varför 3000 jobb inom industin är mer värda än 11 000 jobb inom hemservice området. Det är ett perspektiv som kan visa hur cementerade vissa strukturer är i vårt samhälle. Sedan hoppas jag på att så väl män anställda inom hemservice sektorn och kvinnor anställda på SAAB har sin försörjning tryggad även efter valet. Min känsla är att det säkraste sättet att se till det är en röst på C och alliansen.

Tankar från Centerpartiets kommundagar.

Intressant seminarie, osund konkurrens- ett minne blott? Vad menas med det kan man fråga sig. Jo den nya lagstiftningen om prövning av offentliga aktörers säljande av tjänster. Debatten har ibland gått hög kring vad t ex Linköpingskommun ska och inte ska göra. Därför känns det bra att vi fått en lagstiftning på plats som reglerar hur detta ska prövas. Det ligger i medborgarnas, kommunernas och företagarnas intresse att det finns tydliga spelregler för detta. Att jag tycker att t ex Tekniska verken inte ska äga sopptippar i Katrineholm, avfallsanläggningar utomlands eller fjärvärme i Åtvidaberg är ingen hemlighet, men frågan är större än så. För vist är det så att t ex kommuner måste kunna samarbeta för att lösa infrastruktur för t ex fjärrvärme, men det innebär inte att det ska ske genom att riskera linköpingsbornas skattepengar.

Sedan väcks ju frågan är detta något som påverkar kultur- och fritidsnämndens verksamheter i Linköping. Spontant skulle jag säga att vi ligger ganska bra till. Vi ser till att skattepengarna nyttjas kostnadseffektivt samtidigt som vi håller öppet för företagande och konkurrens genom att upphandla stora delar av vår verksamhet. Men det kan finnas områden som vi missat. Jag skulle därför vilja intiera en genomlysning av vår verksamhet, gärna i dialog med näringslivet, föreningar och andra intressanter. Jag hoppas också att övriga kommunen är med på det tåget. För mig är det viktigaste att vi har en bra kultur- och fritid i Linköping och att det görs på ett effektivt sätt så att vi får ut mesta möjliga av de skattekronor som vi använder. För att lyckas med det är sund konkurrens en nyckel. Att det sedan ger spin-of i form av nya jobb och tillväxt är ju ett plus som man kan leva med.